Sveriges befolkning förändras – därför behövs tillfälliga lokaler

25 juni 2024

Sveriges befolkning ser idag inte ut som den gjorde för hundra år sedan. Allt tyder på att även framtiden kommer att bära med sig förändring. Vad vet vi om framtiden – och hur ska kommuner och företag bäst tackla lokalfrågan när befolkningen förändras? På Indus slår vi ett slag för tillfälliga lokaler.

Första gången Sveriges befolkning fastställdes var 1749. Då landade siffran på knappt 1,8 miljoner invånare. Idag är den siffran över 10 miljoner. Att Sveriges befolkning har ökat avsevärt sedan dess är ingenting konstigt – snarare tvärtom. De stora orsakerna är invandring och att det föds fler än det dör.

Men utvecklingen har inte varit linjär. Inte heller jämnt fördelad över hela Sverige. Få saker tyder på att framtiden kommer vara mer förutsägbar.

Det i sig försvårar för aktörer, så som företag och kommuner, som vill planera sin lokalyta för att stå redo inför framtiden. Hur ser man till att man varken betalar för alldeles för stora lokaler eller för den delen har för liten lokal för behovet?

Tillfälliga lokaler – som moduler från Indus – hjälper till att täcka upp när förändringen kommer plötsligt. I grund och botten handlar det om demografiska förändringar: i kommunen, i personer i arbetsför ålder eller i elevunderlaget.

Vi tror att tillfälliga lokaler är här för att stanna. Låt oss förklara varför.

Sveriges befolkningspyramid

2040 beräknas Sveriges befolkning att passera 11 miljoner. 2070 är prognosen att vi kommer vara knappt 12 miljoner. Längs vägen kommer den demografiska fördelningen, eller Sveriges befolkningspyramid, att skifta i skepnad.

Blickar man bakåt ser man stora skiften i hur Sveriges befolkning varit fördelad mellan åldersgrupper. Det blir ännu tydligare när man tar in prognosen för framtiden:

• År 1900 var nästan 25 procent av befolkningen 10 år eller yngre. Åldersfördelningen såg ut just som en pyramid med färre och färre invånare per åldersgrupp ju höger upp i åldrarna man tittade.
• 2023 var samtliga åldersgrupper mellan 25–59 år större än åldersgrupperna 0–14 år.
• Enskilt största åldersgruppen just nu är mellan 30–34 år.
• Var femte person i Sverige är över 64 år gammal. 2070 beräknas den andelen att vara en fjärdedel.

Slutsats: I framtiden kommer andelen äldre att vara betydligt större.

Babyboomar

Alla har hört talas om begreppet babyboom. Det syftar till specifika år då barnafödandet är osedvanligt högt. Det i sin tur leder till att när den generationen når en barnafödande ålder kan ytterligare en babyboom förväntas.

I Sverige har vi haft babyboomar under andra hälften av 1940-talet, mellan 1965–1975, i skiftet mellan 1980- och 1990-talen samt runt 2010. Skillnaden mellan topparna och dalarna från år till år räknas i tiotusentals.

Trenden just nu är ett minskat barnafödande. 2024 låg barnafödandet på 1,5 barn per kvinna i Sverige – den lägsta noteringen någonsin.

Slutsats: Den skola som ena året är för liten för antalet elever kan några år senare vara alldeles för stor.

Invandring

Det blir allt vanligare att svenska invånare är födda utomlands. 2023 var andelen utlandsfödda svenskar 21 procent – 2070 beräknas andelen bli 25 procent.

Sedan 2016 har invandringen i Sverige minskat efter att ha ökat kontinuerligt från och med millennieskiftet. Hur många som invandrar till Sverige påverkas dels av stabiliteten i omvärlden, dels av politiska beslut som berör hur många som har tillåtelse att invandra.

Slutsats: Att ge en prognos över hur invandring kommer se ut är notoriskt svårt. Med skolmoduler kan kommuner snabbt etablera fler elevplatser på kort tid för att täcka förändrade behov.

Inhemsk förflyttning

Det som verkligen gör frågan om Sveriges befolkning komplex handlar om den inhemska förflyttningen i Sverige. Hittills har vi pratat om förändringar och prognoser på ett nationellt plan. Hur befolkningspyramiden ser ut på ett lokalt plan skiljer sig åt kraftigt mellan kommuner. Framtida förändringar likaså.

Under 2023 var det 25 kommuner i Sverige som ökade i antalet invånare med minst 1 procent. Flera av dem är storstadskommuner. Andra är kommuner som fram till några år sedan sett negativ befolkningstillväxt.

Skillnaden mellan en minskande och en växande befolkning i en kommun avgörs av flera faktorer. En del drivs av generella urbaniseringstrender – i andra fall handlar det till exempel om uppgång och fall av enskilda företag som antingen skapar eller tar bort arbetstillfällen.

Slutsats: Få kommuner kan med säkerhet säga hur mycket eller lite som befolkningen kommer att växa eller minska från år till år. Med tillfälliga lokaler har både kommuner och företag ett redskap att tackla ovissheten.